Camillas

Just wrong

Jag måste medge att jag blev lite av pissförbannad då mamma hade delat någon text på fb. Den var allt annat än okej. Den drar fram allt det negativa hos tonåringar. Den får oss att låta som patetiska livsdödare. Det är inte så. Vi är jobbiga, vi testar gränser, går för långt, skriker, hatar, super sommarfylla och tältar gud vet var. Men ni får inte samtal hem av polisen för att de hittat mig. Ni behöver inte vara ständigt oroliga för att jag ska gå och ta död av mig själv. Vafan? nej! 

Så jag förstår inte din baktanke heller. Att dela den texten fick mig att känna mig lite dålig. lite sämre. Jagvet att det inte var det du menade. så det kan du låta bli att kommentera. Men det var ansvarslöst och alla dina väninnor kommer kolla ner på mig nästa gång de går förbi mig. De tror jag är sån. Du vet att jag inte är det. 

Texten får det att låta som att depressioner, självdestruktivtbeteende och ätstörningar är saker som kommer och går för var och varannan tonåring. Det är en psykisk sjukdom. Det är ett beroende. det är ett snesteg som kan ta ditt liv. Väldigt rått skrivet. Fult.

Så om alla föräldrar är värda en kram från hela världen. Vad är inte vi värda då. vad behöver inte vi då? Vem är vårat stöd när våra brister kommer fatt oss? När kan vi sitta timtal och snacka om allt som är skit utan att vara döende? 

så fel. Det var så fel. Fult skrivet. Bara rubriken får mig att gnissla tänder av ilska: "Föräldrar som orkar barnens ungdom är värda hela världens kram" pfft. Död, tom, och svart text. Inte sann bara fel. 

Ni som kan finska kan ju kolla in länken själv här. Men jag blev pissförbannad.

 

28 juni 2013 18:56 | Tankar |

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas