Camillas

Att aldrig sluta hoppas.

Skolan gled förbi och humöret höll sig ovanför ytan för det mesta. Haha! Sedan en och halv timma innebandyträning som kanske imte fick det att kännas bättre, men som gjorde att jag kände mig tvungen att åka med, det är ju faktiskt redan imorgon. Tar mer om det när jag kommit hem såklart! Inte så mycket tjafs, skitsnack kan jag ju imte beta, men det spelar ingen roll, det var till och med roligt. Nu samlar jag krafter och styrka att ta itu med Taaler som är lerig ända upp på halsen, usch, och sen ska han ridas ut en sväng. Musik i öronen och bara följa med i hans rörelser. Älskar't!!
Dags att sätta igång för att hinna hem med bussen sedan.
Pussar

27 november 2013 14:13 | Vardag |

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas