Camillas

Fall för mig.

Missbruk av närhet.

Gårdagen spenderade jag i en passligt hård minibuss och åkte runt halva Finland (inte riktigt, men så gott som). Har nog aldrig varit lika sönderkrossad mentalt som jag var när jag steg av bussen hemma vid mig och ställde mig under en av de längsta duscharna någonsin. Att fysiskt hållas vid liv under bussturen var teoretiskt omöjligt, och små tupplurar tog jag i sittande position när ingen lade för stort intresse på mig. Usch. Men nu är det avklarat och imorgon är jag redo att börja jobba!

På kvällen var det biltvättning och vaxning som gällde. Vaxade, vaxade, vaxade, tvättade, vaxade, tvättade, tvättade...
De förgyllande timmarna drog ut på arbetet och när ett ytterst underhållande sällskap joinade kunde man sluta räkna med vettig arbetskraft.

Vår solklara världsplanering (av skruvar och öl) kändes som ett nytt inslag i världshistorien, men idag när det står noll i pannan känns det nästan skrämmande dåligt.
Vi hade ytterst roligt i alla fall, och det är väl huvudsaken. Sen promenerade vi hem och somnade inom sju minuter.

M drog på jobb där vid åtta och jag blev väckt för about en timma sen. Kanske bäst så ändå.. Haha!

Nu kolla en dålig film och sen kanske överväga att klä på mig.

 

Kyss

Jag hade visat en bild av vår världsplanering, men tror inte respekten på bloggen hade hållit. Så jag låter bli.

 

5 juni 2014 10:38 | Vardag |

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas