Camillas

Finns inte tid att vänta nu mer.

Vakat in på tidiga morgontimmarna med den bästa, stigit upp allt för tidigt för att psyket ska hänga med, och efter 120 onödiga minuter i duschen, med plattången i handen och framför spegeln nuddade jag gränsen helt okej när det kommer till att se bra ut. Inga tårar spenderade på den här dagen inte. Gick ut grundskolan med toppen betyg och ett stipendie som "utmärkta talanger i modersmål och litteratur" som underlättar kvällens underhållning för min del.

Hjälpt till som psykiskt stöd vid flyttning fram tills nu (stod i vägen som jag alltid gör) och nu byta om inför fest.

Därför den dåliga uppdateringen samt ihåliga kvaliten på de tidigare inläggen under veckan.

Du gav kärleken en mening

Gissa vem som sovit ut ordentligt inatt? Jo, vi. Låg vakna till absolut för sent och sov fram till lunch. Absolut den bästa natten på länge.

Idag är det slöhäng, middag hemma och tidig läggdags som gäller. Sista skoldagen och allt som hör därtill. Sen är det dags att sätta igång med att fixa till sig inför lördagens avsluning. Vi går för fan ut grundskolan nu. Tack och adjö till Nagu. Sommaren är ÄNTLIGEN här!

Fått lite frågor om vad jag fick med mig hem igår, och ska absolut ta och fota allt och visa er sen!

Men tills dess, ha en underbar torsdag!

Pussar

Åh. Aslugn skoldag. Shoppat hem påfyllning i sommargarderoben. Ett absolut urgulligt linne och såklart nya jeans som behövs då mina tycks alla bli större.
Även shorts, smycken, underkläder och lite annat råkade fastna i handen.

Om en dryga timma åker jag upp till byn och möter upp Emmy-Lina som lovade underhålla mig tills M äntligen kommer till Nagu.
Nu är han klar med skolan också, så grattis till honom, och jag är mer än lycklig att han slutar åka fram och tillbaka nu.

Spenderar (såklart) natten hos honom, och imorgon ska jag sova ut när han drar på jobb. Lediga dagar mitt i veckan är min absoluta favorit. 

Måste även påpeka att lika bra shoppingsällskap som Emmy får man VERKLIGEN leta efter. Hihi. Fin tjej!

Pusspusspuss

Nu måste jag dra

Varför lät du mig gå vilse?

Fucked up deluxe dag. Obehagligt väder, muntliga framförandet gick inget vidare och känslorna åker verkligen berg- och dalbana genom kroppen.
Blir så trött på dagar som dessa. Absolut inget känns lockande, förutom en varm dusch och sängen. Fast, inte ens sängen, för den har under gångna veckorna dragit över sig en allmänt tom känsla.

Solen bekämpar molnen som står i täten och jag lider av kronisk hunger och klämmer i mig allt från leverkorv ur burken till konserverade aprikoser.
Om 54 minuter sitter jag i bilen påväg till sista ridtimmen. Absolut sista visiten på hästryggen. Eller typ i alla fall.

Jag känner mig vilsen, bortgjord och aningen målad med en och samma färg. Men jag ÄR mer än så. Bara svårt att förstå det idag.

Nu ska jag arbeta sönder hjärnan och sedan dra till stallet.

Kyssar!

Funnen framgång

Lade mig tidigt igår, och lyckades slockna mitt i messandet med M. Typiskt mig? Ja.

Helt skönt dock, eftersom gårdagen gjorde sitt på min skalle och mentalt var krafterna mer än slut.
Ny dag idag, nya möjligheter, ett slutarbete som ska framföras muntligt och såklart absolut sista ridtimmen på det andra stallet idag också.
Dagarna går nu att räkna på en hand tills dagen vi går ut! Och dagen vi går ut, den har jag väntat på i 329 dagar.

Puss

De pratar om olycklig kärlek, men du saknar ett o.

Jag trodde jag trätt kroken genom kärlekens förgyllda vener, trodde jag sett utöver stjärnornas himlatäcken och pressat triviala normer till det absolut yttersta.
Sen stod du där. Satans absolut vackraste skapelse om jag hade haft en tro som motsvarade dina drag. Du är min. Absolut bara min.
Och trots att varje dag övergår i framtidens företrädda fotspår skrämmer inte dimman mig. Inte nu längre.
De talar om olycklig kärlek, och jag faller som skott genom livlösa kroppar. För kanske står jag ensam, men iakttagande blickar infinner jag värmespridande.
Kanske står jag ensam, men att synas får mig att sluta tysta överenskommelser med friheten. Med belåtna leenden och våta kyssar i pannan kan jag somna. Somna för en halv framtid. Tills det är dags att vakna igen.

Jag kommer rida på dig en vacker dag igen.

Känslomässigt rubbad dag. Allt faller ett par centimeter i lyx, och saknaden är övertagande. Japp, saknad i kubik. Nästan petetiskt faktiskt.Gick i Elins mycket trevliga sällskap ner till stallet och medan hon satte sig på bussen klev jag upp på Taalers rygg för absolut sista gången.
Nästan kämpigt att hålla emot tårarna där. Men ibland räcker inte tid, kärlek och pengar till, och då är det prioriteringen i livet som får avgöra.
Jag kommer sakna honom. Det kommer jag. Jag kommer sakna hans överlägset lataste rörelser, hans absoluta besatthet av mat, hans otrimmade man som blir alldeles blond till sommaren och alla stunder vi gosat sönder tiden. Jag kommer sakna allt det där, och lite till. 

Men att hänga läpp förtjänar ingen tid idag.. Jag hör av mig när vädret vänder (eller vad fan man nu brukar dra till med för meningar i sammanhang som detta).

 

kyss på mun.

alt ctrl delete

Fångande famnslag och käkbenskramper baserade på konstanta leenden. Det finns ett obeskrivligt mörkerbelagt mönster innanför alla våra permanenta skallben, och mina troget instabila humörsvängningar får du att nästan framstå som picasso-konst. Jag vill aldrig avsluta dig.

Det finns inga garanterade regler att slå upp när kärleken ska få en på fall, finns inga medicinkurer som räddar dig från magpirret som sätter sig i tårna och vilar mellan varven. Men jag har dig. Du har mig. Jag är din. Bara bara din.

Jag har försäkrat mig att kvalitetsnivån ligger på topp, och du är värd varenda osoven nattsömn, varenda oslagen minut.

Och. Och. Och jag ber dig säga orden pånytt, en gång till, för ruset genom kroppen är den starkaste drogen man kan gå på.

Jag gillar det. Jag gillar att jag ser en liten bit av mig i dig.

Untitled | via Tumblr

 

Morgonsol och kroppsvärme

Hjärtskärande alarmet som började tjuta vid halv åtta i morse, obeskrivligt fruktansvärd känsla. Men, helt okej att sitta i traktorn och inte behöva göra annat än kolla på manlig arbetskraft i arbete. Gillar känslan.

Ska spendera sista timmarna i bästa sällskap så återkommer jag med något vettigt när jag kommer hem!

Kråkägg i ett skatbo.

Jag har funnit skönhet. Inre skönhet. Den yttre är fortfarande under hårt arbete (men aningen mindre press dock). Dagens främst uppskattade punkter. Nästnäst bäst - Finland vann hockeymatchen idag. Näst bäst - vädret är absolut det finaste jag kan tänka mig. Bäst - vi ligger redan nerkrupna under täcket, absolut fullständigt nyktra och tillsammans.

Imorgon är det relativt tidig väckning som gäller igen, och på eftermiddagen åker M iväg och jag får stå ut i tre fullständiga dagar innan han kommer tillbaka, för gott denna gång.

Just nu njuter jag för mycket för att hinna lägga tid på er fina människor, men det kommer. Det är ett löfte!

Spendrar vakna dygnet med dig

Trots fredag igår sökte vi oss snabbt hem till M och kröp ner under täcket. Och lika bra så, för sju prick var det väckning och iväg. Nu sitter jag främst här som underhållning, och när de börjar lägga potatis hänger jag med för att få lite färg på kroppen. Perfekt lördag, eller hur var det?

Mamma har fest ikväll så kanske åker vi en sväng via där, men prio ett är hockeyn ikväll.

Så nu vet ni.

Kyssar

Tallkottar i en björk

Känns som en halv evighet sen jag sist låg i egen säng, och den halvan kommer snart bli hel. Spenderat nätterna i en annan säng med antagligen det bästa sällskapet jag någonsin kommer bli erbjuden. Stressig vecka, men efter ett par tårar och dubbelt så mycket stress är projektet så gott som färdigt, och jag kan andas ut i min favoritfamn. Ni fattar inte, jag vet att ingen fattar. Men när jag ligger här, så faller alla borttappade bitar på plats. Jag blir lycklig. HAN gör mig lycklig! Och plötsligt vill jag att tiden aldrig ska ta slut.

Senaste nätterna har vi främst vakat, inte för att vi har velat, men ibland finner man inte tid att vila. Så vi har legat vakna. Vi har suttit på gården två timmar efter midnatt och vi har uteslutit allt olyckligt i livet. Så ni förstår inte, men det spelar ingen roll, för jag fattar!

Håll mig när natten kommer.

Spenderat förra dygnets vakna timmar i skolan, framför datorn med ett slutarbete som snart får min hjärna att lämna kroppen genom örongångarna.
Är absolut sinnessjukt trött efter allt farande igår, men när jag väl slutat var det ett kort möte och så åkte jag över till min absolut finaste gudmor som fick ta över slingandet av mitt hår denna gång. Och resultatet? Jo, nästan lika bra som innan! Alltså är jag absolut hur nöjd som helst.
M plockade upp mig därefter och vi åkte runt en sväng (exempelvis via mej så jag kunde packa ner lite grejer och så åkte vi över till honom och kollade film.

Sov över där och så väckte han mig i morse med världens kallaste händer och absolut kallaste själ. Men helt okej så också. Haha!

Nu sitter jag åter i skolan, nästan en timme innan vi börjar, och gör mitt bästa för att komma igång innan byggnaden invaderas av andra elever.

Torsdag idag, och jag ska absolut få något gjort idag, vet bara inte vad när eller hur.

Återkommer när jag har svar på den frågan!

Pussar

Mina första och about enda egopics från gymmet. Eeeh.

Att älska dig var värsta formen av självdestruktivitet.

Efter tonvis av frustationsångest och sammanförda känslor känns det allt för kaotiskt att sätta mig ner och trycka ner ord på vitt om något som faktiskt är relevant. Jag kan inte. För just nu (idag) infinner jag allt annat än ro att berätta sanningar och pressa skallen på fakta.
Idag saknar jag. Hårdare än någonsin. Och imorgon hoppas jag på framkallad inspiration för att återförena mig själv med slutarbetets tredje dag.

Under hård press och höga krav tycks orden förbli osagda och jag stänger ner. Allt är avstängt. När frustationstårarna trots allt var på god väg insåg jag att det gått 10 veckor sedan jag sist grät. 10 (!!) veckor sedan jag sist lät mig själv känna lite. För jag står i krigszon och mitt enda försvar är att mentalt peppa mig själv till att bygga högre murar. Inga tårar idag heller, men bra att ha i baktanken.

Dåliga dagar har vi alla, idag har jag en dålig kväll.

Se på mig, så att du ser mig!

Det är magi i luften att rida ut på lång tygel och med maniska vindslag i ansiktet i takt med hästarnas hovslag mot marken. Solstrålar som bländar synen och svetten som rinner ner längs halsen täckt av päls. Otroligt magiskt. Gröna ängar, så stora att ögat inte uppfattade slutliga kanten, och galopp i uppförsbackar.
Hästar + sommar = sant

För tillfället överväger jag middagens upplägg och lufttorkar håret i normal takt.

Pussar och hörs när dammet lagt sig.

Tumblr

Ps. Imorgon kommer min number #1 till nagu igen.. Iiihh!!

Love me. Hard.

95% av materialet inför videon är filmat, och med stressen i halsen finner jag min trygga grop för rumpan i soffan.
Matschemat känns riktigt omänskligt svårt att följa. Dels tidpunkterna och dels tätheten. Återigen upprepar jag mig - hur klarar människor av det?
Är måttligt trött och farligt irriterad på omgivningen idag.Mitt sociala sällskap är inte kontaktbar innan ikväll där kring 23, och jag har svårt att lägga fokus på det som räknas.

Trots detta är det stallet som gäller om en timma, och nu ska jag klämma i mig mellis för att höja nivån på blodsockret en aning.

Vet att det är väldigt dåligt med bilder och dylikt på bloggen för tillfället, men eftersom kameraväskan står i skolan får jag tyvärr göra er besvikna även idag.

Kyss

I ωοηdεr. | via Facebook

Min lyckokälla i livet

....

Kärleken lämnar berusat vingliga hjärtklappningar som ett stort hål, redo för att motbevisa och skadligt frigöra sig från skott som träffar osäkra individer.
Jag anklagar medvetet omgivningen för att ha tagit mer av livet än jag någonsin haft möjligheten att vidberöra, men vidberörning är irrelevant i sammanhang som dessa. Sammahang då det manligare könets händer finner fram. Klishéaktigt kan jag skuffa dig åt sidan, för dina tvivelaktiga sekunder är kortvarigt bortslagna och du återfinner alltid rätt position.

I motsatt riktning tvinnar jag ut mina fingrar ur ditt mattsvarta hår, dina läppar är en halv millimeter från att nudda mitt sönderblekta hår, och jag ler.
Jag ler inför hela världens blottade fönster.

De tidiga lördagsmorgnarna på badrumsgolvet har nått ett ynkligt slut, och vi kan andas ut, helst ur samma lungor. Jag kan springa min dagliga runda genom stadens alla asfaltsbelagda vägar, för du står fortfarande kvar, när jag hittar hem igen.

Och du sa det, de tre orden, som jag aldrig hört utspelas lika vackert förut.

Håll fast vid allt du förlorat

 

Jag ligger på en långkris när det kommer till sömnbrist. En vaksam trötthet spökar i bakgrunden och första dagen på veckans hårda arbete har redan fört med sig trubbel. Vädret sabbade 1/3 av dagens strikta plan, och det här med att följa ett matschema efter mitt ytterst onormala veckoslut är asjobbigt. Inte för annat, men sex måltider om dagen? Hur fixar människor det?

Annars står jag fortfarande på benen, och hettan har inte krossat mig än. Senaste sju dagarna har bloggen främt stått i motsatt riktning med mina tankar, och runt omkring 45 inlägg har jag raderat innan jag ens hunnit publicera. Det funkar liksom inte.

Men ifall kvällen går som planerat (jag får i mig mat inom kommande 20 minuterna, får en del av slutarbetet skrivet samt tröttheten inte tar kål på mig) ska jag sätta mig ner och skriva något ointressant.

 

Ehh.. vart är magmusklerna..

Förfallna sommarnätter

Het sjukligt trött. Igår åkte vi runt en sväng, beställde pizza (förta jag ätit på 26 timmar då) och satte oss i hans säng och slökollade tv.
Och kommande två timmarna spenderade vi åt tillslumrande, och självömkan i intensiv fosterställning. Så skulle vi kolla film, men slocknade efter knappt halva. Hehe!

Steg upp, slöade, drog iväg på kaffe, tittade på bakis-killarna och så blev jag hemkörd.
Har precis hoppat ur duschen och hällt i mig en halv liter vatten (vätskebrist var på god väg..) och ska precis lägga mig i solen för att jobba på brännan.

Vet att det går trögt här, men haft absolut bästa helgen i mitt korta liv, och idag är det krafter som ska samlas inför kommande veckas slutarbete.

Puss så länge.

#lördagskänslor

Godmorgon människor!

Trots dagens mående är jag i bäst skick av alla. Lånade byxor och uppsatt hår från gårkvällena händelser. Har nog aldrig haft så kul förut! Och vid 4 låg jag tätt intill sällskap på soffan och sov som ett litet barn (allt har väl en bakgrund). Helt otrolig känsla. Efter två timmar sömn var min soffdelare redan vaken och kvar låg vi i några timmar till, med noll mellanrum.

Dagen tar oss dit den vill, jag är med anyway! Och kanske, med riktigt god tur, hinner jag en sväng i duschen innan.

Kyssar på er mina änglar!

MIG hjärta DIG

Jag spenderade två timmar, framför denna upplysta skärm och försökte trycka ner några fina ord i hopp om att någon hade gillat det. Men ibland funkar det inte. Igår var ibland. Långa inlägg raderade jag gång på gång, för jag lät inte uppriktigt sagt något annat än ängslig. Vilket jag inte är.

Men för att ni ska ha en snabb koll slänger jag upp några viktiga punkter.
Vi vann hockeyn, som dock frambringade magsår och blodiga kräkningar. Jag körde rekord och duschade på 6 minuter. Mitt batteri i mobilen dog ut en gång.
Jag låg i sängen redan innan midnatt. Jag till och med hade väldigt goda chanser att sova innan midnatt.
Jag sov som en stock, precis hela natten. Och hade inga som helst orsaker att gå upp till denna skitfredag, och detta skitväder.
Men det är fredag. Och fredagar betyder helg!

Så efter skolan är det stallet som gäller, bussen hem, duschen, fixa mig och så ser vi vart det bär av!

Kyss

Squatssquatssquats

Pytonmående. I deluxefart pumpade hjärtat blod runtom i kroppen tills jag var svimfärdig och kände hur var och vartannat slag uteslöts. Inga problem, jag vaknade upp vid liv och andades som en flodhäst (håller jag på att bli sjuk nu?). Lite överhoppningar och dubbelslag har jag upplevt idag, och att köra squats tills rumpan blöder svett var ingen bra idé, men trots det står jag fortfarande på fötterna (med en mycket sjuk röv dock).

Ska nu klämma i mig middag nr. 2 och sedan duscha varmt för att sedan bädda ner mig i soffan och kolla ishockey. Ja, och snyfta över andras ledighet som börjar delvis idag.

Kyssar

Även fast jag lägger kondom på mitt hjärta kommer du knulla sönder mina känslor

Jag har alltid funnit rätt tillfredställelse i de lögner du spottade mig i ansiktet. Alltid funnit en tröst i våldsamheten som dina läppar mot min hud frambringat i den nakna tystnaden innan dagen bryter ut. Jag slår sönder det tyngdbelagda tankehjulet och fäster mig vid närhet och ensidig lycka.
Lycka som du liksom.
Behaglig nattångest över tiden som sprungit iväg så fort på smala ben och gömt sig i det förflutna. Upprepade misstag, inte en gång, utan fem, bara för att vara på den överlägset säkra sidan. Du är inte här, och fallna änglar skulle inte ens lyfta blicken. Men jag, fortfarande i nattmånens sken. Och jag, jag lyfter hela mig igen.

Komplikationer i övre systemet

 

Frånvaron är bara kortvarig, och jag har fått den nästjobbigaste delen av vårt slutarbete undanfixad. Igår kallsvettades jag över att stressen inte anfallit mig ännu, och jag fortfarande är harmonisk hela vägen genom. Men idag, fick ENORMA panikslag och var tvungen att slå mig ner framför datorn och börja skriva. Nu har jag suttit här tre timmar och väljer att avsluta för idag. Har fortfarande massa plugg inför morgondagen och en huvudvärk from hell.
Överlevare är vi iallafall. Och imorgon kommer lite bättre folk över havet

Kyssar.

Ett avslutande projekt i bild, som fortfarande står på hälft. Tufft att ge sig in med permanenta tuscher och föröka fjädrarna, men otroligt lärorikt!