Camillas

Låt förändringen ändra dig.

Alltså jag är FARLIG alla stunder när jag inte ätit. Jag flippar, totalkaos och skriker på alla vägstopp i världen. Nu har jag ätit. Andats femhundraåttio djupa andetag och bearbetat tanken att Taaler inte gick fint idag. Ärligt. Öppet. Det gick skit.
Jag var frustrerad och lite småstressad innan jag hunnit komma upp i sadeln, och han var så pigg och oridbar idag. Han kräver verkligen hårt arbete minst 4 dagar i veckan för att gå fint. Står han bara eller skrittas ut majoriteten av dagarna är han helt omöjlig och biter ihop och motarbetar alla ens hjälper. Så himla synd då Kreetta för en gångsskull kom med och jag hade kameran med mig. Men livet är.

Vi stod först i närmare en timme och ryktade honom eftersom han var alldeles lortig. Sedan satt vi igång rätt så fort men allt gick åt skogen så jag tog ner till skritt igen och jobbade genom honom i skritt en andra gång. Sedan åter trav och några varv galopp också. Dock främst arbete i korttrav för att verkligen få honom att lyssna. Ibland känner jag att vi bara blir och strider emot varandra och då gäller det att bara släppa efter, stanna, backa och åter samla ihop en snygg trav. Idag blev jag riktigt irriterad på hans attityd, bara rusa och streta emot och ville bara hoppa av och sluta... men fortsatte i alla fall och någon dag ska vi väl gå fint vi också.

Är verkligen mycket arbete med honom, och speciellt med mig själv, men vi tar småsteg varje gång, och nästa vecka kanske vi lyckas lite bättre.

Här har ni i allafall.

Ni behöver inte påpeka mina händer, mina skänklar, mina korta stigbyglar eller min hållning. Tack på förhand.

och sämre stunder...

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas