Camillas

You have never seen the rainbow, you just caused the rain.

Tack. Tack alla ni hjärtesjälar med en hjärna större än en struts och ett självförtroende likt hos en katt. Vad gjorde jag utan er?
Må vi spendera 10 timmar i dygnet tillsammans eller fem korta minuter under en rast. Men fan vad ni är peppande. Så tack.
Och tack för alla spontant söta kommentarer och alla minuter ni orkar lägga på att lyssna på mina opassande diskussioner med mig själv (sådär egentligen).

Det är drama högt över öronen nu och jag tackar alla jävla högra makter för helg. En dag till och jag hade förmodligen gjort något olämpligt.
Orka leva på drama liksom. Men, somsagt fokusera på fredag!

Klippt av mig håret och sitter som bäst med färg i för att göra en liten (stor) förvandling igen. IIIIIK!

Resultat kommer senare.

Puss

Copy and paste

Jag har sparat kärlek till dig.

Stundvis hade jag velat slänga alla dessa svartsjuka själar som missbrukar makt in i väggen, på samma gång som jag ser världen från en annan vinkel. För jag ser i genom. Jag ser det som alla vill uttrycka som en livlös värld - svart på vitt, men svart på vitt håller mig på fötterna. För när solen skiner får jag måla med vilka färger jag än vill. Jag får skapa eget, unikt, utan att följa dessa väldömda missödena som ändå slutar i blodigt krig. Jag är bara jag. Men jag vet hur jag vill ha det! Uttryckslösa bilder spelas upp i min skalle och i smyg, när ingen ser, skrattar jag åt rösterna på andra sidan väggen, för de tror att jag inte är där, de tror att jag inte hör, men jag är överallt och inget som luggit i graven kommer stanna där länge till. För jag ska berätta en hemlighet... Så länge jag är medveten är det jag som har makten.

Feel my power bitches.

Du kommer alltid vara saknad.

Vilket dygn. Vi sov bort hela gårdagen, steg upp lämpligt till solnedgång och satte i lugn takt fart på kvällen. Rätt så mysigt (jag var fortfarande jobbigt trött) tills mamma messade mig. Och ibland faller mörkret över en på fel dag. Gammelfarmor hade somnat in. Och jag vill så hata den sjukdom som inte tog hennes liv men fick henne att självmant välja att hon inte ville leva mer. Jag har all förståelse, och känner bara en tyst tomhet som långsamt fylls ut med de minnen, alla de minnen från min bardom, från min uppväxt, de minnen som får mig att le. För Momi var den absolut snällaste personen på jorden. 

Efter sommarens nyheter visste jag att tiden snart var inne, att det snart var din tur att gå vidare, men jag fann inte mod eller motivation att komma via. 
Komma via och säga farväl när jag visste att du inte kommer ihåg vem jag är, veta att den jag en gång kände dig som inte längre finns kvar. 

Så jag vill minnas det goda. Vill minnas alla godispåsar du hämtade, vill minnas ditt otroliga skratt som aldrig föråldrades. Jag vill minnas det som gjorde dig till den du var. Inte den sjukdomen hade gjort dig till. 

Så att jag inte besökte dig sista året du var vid liv var för att respektera minnet av riktiga du. 

Jag kommer alltid älska dig. Alltid sakna dig. Alltid önska att jag under de sista åren hade träffat dig lite oftare. 

För nu är du där du har det bättre, nu fick du äntligen inre ro. 

Visst kommer livet gå vidare, vardagen rulla på, men det var en sorglig natt, jag tog valet att idag inte villa minns något. Och efter att ha vakat intill morgonen så låg vi och slumrade till 17.30 idag. Imorgon är det skola igen, men ska dock mysa ner mig med vänner framför en film innan det. 

Puss

 

Bakåt

Ouhh. Åtta imorse förflyttades hela högen med täcke, dyna och jag till sängen. Hade hunnit kolla klart filmen, slumra till ett par gånger samt skicka ett ytterst oviktigt mess till någon som ändå inte bryr sig, men trust me -att vakna kl. 14.45 en lördag är både magiskt och ångestdrabbande. Att ligga kvar där framför tvn och inte stiga upp innan 17 för att kanske dra på sig ett par jeans och söka sig i riktning mot butiken sedan, det är lördag. Och att fortsätta kvällen här, mys 100% och en eller två.

Det tar sig. Imorgon åker mamma iväg i två veckor också så kanske försöker söka mig hemåt imorgon före hon åker om orken så tillåter. Lite avundsjuk på värmen och solen hon kommer uppleva är man ju, men så glad att hon får åka!

Ta det lugnt där ute ikväll!

Puss

Himmelen har öppnat sig

03.29
Jag är så trött, söndersliten och i behov av sömn. Men ska det kollas film så ska det, precis hela natten. Mitt i all ro fick mitt sällskap åka iväg på uppdrag och här ligger jag nu. Ensam, smårädd och överanalyserande.

Kanske är det så här det ska vara. Kanske är dessa timmar, halv fyra på morgonen de timmar man har möjlighet att se allt det vackra som ingen visat en ännu.
Kanske är det annorlunda att se världen på natten, helst med ögonen stängda.

Men jag vet inte. Jag vet inte, men det känns skönt.

Puss

Vad om jag fallit för någon ny.

Dagarna går ihop i varandra och tiden flyger över mitt huvud. Varje dag har spenderats i mysposition i soffan, varje kväll har minst två filmer blivit sedda och varje natt har ett ynka antal timmar sovits i onämnd säng.
Jag har stretat emot med viljan delvis i behåll, men nu är fredagen här, på rättan plats och ger mig utrymme att andas.

Planer? Inga egentligen. Eller jo, kvällen är räddad, men kommande lediga dagar står fortfarande öppna.

Efter timmar vid skolbänken, i bussen, i skogen, på soffan och utan uppehåll under nätterna, har jag nästan glömt bort dig. Delvis ibland åtminstone. Jag har glömt bort att övervaka varje rörelse som kan påminna om dina andetag, dina fotsteg och dina händer runt min midja.

För jag har egna andetag att ta, egna fotsteg att gå och egna händer att vårda de sår som tar lite väl god tid på sig att läka. Du är ersatt nu. Bortblåst med stormen utanför mitt fönster.

Jag har en svag oro i maggropen som ber mig backa undan, ber mig tänka efter, för jag har lovat och jag är medveten om hur skit jag är - på det här.

Men känslorna finner sin plats att växa på. Och kanske växer jag också i samband med alla knivhugg mellan revbenen.
Kanske har jag funnit en överlevande fas.

För tro mig - JAG LEVER!

it's time-you guys are way too cutepanic

vad om jag är kär igen?

 

ensam rastlöshet

Tanken på att inte ha något som underhåller varje minsta lilla hjärncell innanför mitt pannben får pulsen att slå en dubbelvolt på maximal grad.
Och trots relativt kort nattsömn, och inget kaffe på morgonen (ain't got no money) så levde duracellkaninen ADHD-liv inom mig.
Och denna rastlöshet, den är farlig, det är en av dessa rastlösheter som påminner mig om att jag behöver ha något och någon där hela tiden för att inte tänka, för att bara göra, för att inte ifrågasätta orsaken till den situation jag står till mötes nu.
För jag hade kunnat rädda världen, någon hade ändå tyckt jag gjorde fel. Frustation kan vi också kalla det.

Lång skoldag, endast en paus på sex och halv timme och ett jävla stenhårdastolar-sittande. Tro mig, ett fåtal utbrott på behärskad nivå hann uttrycka min åsikt om dagens fullständigt onödiga upplevelse.

Tillfället hundvaktar jag, och efter länken ligger båda i min famn och sover. Typ rätt okej? Jo.
Den påminner mig om ett lugn som inte funnits där på ett tag. Ett lugn som endast dyker upp när jag fullständigt utnyttjat lyckan.
Och, ett fåordigt tal - Skillnaden är den att jag vet vad jag gör, jag vet hur mina tankar rör sig, att jag har ett ostabilt humör som hade behövt uppvaktas aningen oftare. MEN JAG VET. Och så länge man är medveten tror jag verkligen inte på ostabil personlighet, jag tror på faser i livet.

För ingen av oss är helt friska i huvudet.

Fundera på det ni så ska jag gosa lite till med hundarna innan de ska ut igen och jag därefter måste åka via hem för att plocka ihop lite onödigt och bli upplockad för att åka över till samma kompis på en ytterst liknande filmkväll som tidigare har upprepats under veckan. Hehe.
Det bästa? Jag behöver inte sova ensam!

Puss

Livet är inte rättvist.

Vissa dagar är tyngre än andra. Letade för andra dagen i rad efter en försvunnen man och den sökningen slutade tyvärr sorgligt. Imorse försov jag mig efter hela kvällen hos en kompis och natten i sängen stor som ett berg. Ingen skola, inga bekymmer. Nej, så är det nog inte. Men imorgon söker jag mig dit trots allt efter en rätt okej nattsömn inatt. Film, mys och slöslapplikgiltig så ska man ha rett ut det mesta.

Kyss

Bara eftersom att

Tro det eller ej, men trots att jag gjort det bekvämt för mig i soffan så valde jag att spontant följa med ett par kompisar till Pargas, bara för att, och därefter var det miljoner samtal i allas telefoner förutom min. Äventyr kan man minst sagt kalla de gångna timmarna, och trots resultatet som än så länge förblir ett mysterium så är jag lättad att inget upptäckts ännu.

Jag ligger under täcket nu, skakar som en isbit och försöker finna sömn, men icke!

Skola imorgon? Återstår att se. Såpass kort dag, men allt för tidig uppstigning för att det ska vara värt att slänga iväg några timmar sömn. Annars kommer jag aldrig orka med resten av veckan. Menmen, det är morgondagen ( idag egentligen).

Kyss och dröm sött!

Lördag i slutet fack.

Det senaste dygnet bör bli uteslutet från omvärldens medvetande och jag önskar ha fler minnesluckor från nattens bravader än jag har. Tyvärr. 
Det var absolut underbart härligt under förfesten, god mat, jätte mysiga människor, egoboost i kubik och jätte trevlig stämning. Fortsättningen likaså. Även efterfestens början skrattades i genom med massa dans tills en liten olycka må ha inträffat och oinbjudet ville stå oss lite på nacken. 
Men somsagt, sist och slutligen fixade sig de största problemen, och halv sju kröp vi sista vakna själar ner under täcket.

Idag är en annan historia, men morgonkaffe, tom mage (jonej, idag äter jag mycket snålt) lite småprat mellan alla suckar och så småningom hem till en riktigt varm dusch och soffan. 

Återhämtning är det som gäller alltså, och imorgon är det upp med tuppen igen! 

....

Run Run run run.

Hade verkligen tänkt slänga in en halvfittig uppdatering om hur bitter och less jag var på livet igår, men efter att ha släpat runt arslet i kylan i flera timmar endast för att hamna på en hemmafest med ganska begränsad stämning valde jag en varm dusch och sängen istället. Flera timmar sömn, morgonen i mysandets tecken (kollade ex. På tiotals album från ålder 0-2 och åååh vi var gulliga!!) Så småningom efter det åkte mamma, jag fixade upp mig och fina Amanda plockade upp mig i sitt åk för att jag skulle kunna stanna på en kaffe i väntan på att planer ska smidas. Och det tar sig. Idag hoppas jag! För jag bara springer undan allt idag.

Tror knappast bloggen kommer fyllas desto mer idag, men imorgon halvvägs in på eftermiddagen kommer jag väl uppdatera er om kvällen/natten.

Flummiga kyssar som flyger iväg med vinden.

Fredag i farten.

Kan inte påstå annat än att det här med höstlov är våldsamt farligt. Jag tog det lugnt igår, javisst, så har jag tänkt göra idag också. Men fart var det på trots det, lite väl mycket människor, dusch mitt i natten och sova i en varm famn inatt. Jag vet inte, men dessa kvällar som bara spolar undan all onödig tid jag annars hhade lagt på tänkande helar mig aningen. Tillfälligt i allafall. Okej så. Knappast sover jag i egen säng inatt heller (om jag sover alls) men jag har tid för sånt. Jag har tid att vara ung och jobbig, göra misstag och tappa bort min identitet. Jepp.

Har dock blivit bjuden på morgonkaffe, fått rena kläder på mig och klistrat på ett relativt glatt humör!

Hörs med bättre tid!

Puss

Förfallet hat.

Goddag skönheter!
Sovit tretton underbara timmar inatt. När sist har jag sovit så mycket? Typ ett år sedan. Vaknade upp till ett underbart väder och på ett farligt bra humör! Och idag, idag föll allt hat mot höstens kyla och mörker. Idag älskar jag allt och alla.

Låg kvar i sängen och njöt, öppnade facebook, åt brunch, fixade till oss och så tog vi bussen upp till vårt lilla centrum för morgonkaffe och lite prat bara. Inga planer för ikväll ännu..

Igår blev jag spontant hundvakt med de kompisar jag åkte med, en och halv timmes promenad i skogen, tre mindre promenader och kaffe med tjejerna.

Därför jag antagligen slocknade så fort jag duschat igår under ett täcke och tre filtar!

Kyss.

Förfallet hat.

Goddag skönheter!
Sovit tretton underbara timmar inatt. När sist har jag sovit så mycket? Typ ett år sedan. Vaknade upp till ett underbart väder och på ett farligt bra humör! Och idag, idag föll allt hat mot höstens kyla och mörker. Idag älskar jag allt och alla.

Låg kvar i sängen och njöt, öppnade facebook, åt brunch, fixade till oss och så tog vi bussen upp till vårt lilla centrum för morgonkaffe och lite prat bara. Inga planer för ikväll ännu..

Igår blev jag spontant hundvakt med de kompisar jag åkte med, en och halv timmes promenad i skogen, tre mindre promenader och kaffe med tjejerna.

Därför jag antagligen slocknade så fort jag duschat igår under ett täcke och tre filtar!

Kyss.

Innan solen gått upp.

Godmorgon alla änglar!

Idag är jag inte mycket mer än tacksam för livet. Bara att få vara liksom. 
Fortfarande inte fått upp det ena ögat och försöker finna någon form av balanssinne när jag rör mig genom huset, det går sådär, och hur jag ska orka gymma om bara en timme är fortfarande ett mysterium. 

Lite längre skoldag än vanligt, men slutar kl. 14 ändå och tänker idag inte göra mycket mer än kolla serier utnyttja min nya säng till alla punkter och försöka äta relativt hälsosamt. Bra plan! 

Trots en säng på dubbla mått låg jag ihopkrupen på en och samma punkt hela natten vilket kändes aningen dumt, men man vänjer sig vid utrymmet. Haha! 

Annars så skall jag också försöka fixa upp det sista som jag fortfarande har ogjort och hitta nya gardiner till fönstret. Typ perfekt! 

Tio minuter så måste jag rusa! 

Kyss

Fixa till de mörkaste knutarna.

Godkväll!

Noll tid för något idag. Stekte plättar till brorsan och en kompis så fort jag kommit hem och efter en otrolig sockerfylla och relativt utnyttjande matkoma kom jag upp med en finfin ide. Städade varenda vrå i mitt rum innan jag (men lite styrkehjälp) bytte ut min säng mot Casper enorma dubbel (trippel) säng. Fick göra mig av med skrivbordet och flytta om allt bara, men nu är det klart, jag är otroligt nöjd, och helt slut.

Skall dock åka över till en killkompis så fort han hör av sig och hoppeligen ligga under täcket innan midnatt, för imorgon är det uppstigning långt innan tuppen vaknat och en relativt lång skoldag. Morgongym dock vilket jag lyfter alla tummar upp för. 

Försöker få tillbaka sommarformen som glidit lite åt sidan då jag under senaste månaderna tyvärr prioriterat annat. MEN jag är på G igen. 
Vilodag idag krävdes efter gårdagens riktigt långa pass, men nu köra hårt med träning och kost så skall jag väl vara där passligt till jul för att sedan äta mig tjock på julskinka. Haha! 

Oberoende, hoppas ni har en underbar kväll nu. Det ska jag i allafall ha, och imorgon sista skoldagen innan höstlovet börjar. 
Då blir det flera dagar kalas! 

Puss

Död. Som en fisk typ.

Haha, helt sjuuuukt slut.
Kom hem lite över fem, slängde i mig mellis och drog till gymmet för att överraska mig själv med 45 minuter intervaller på löpbandet samt lite magövningar innan tiden tog slut och trots att jag blev erbjuden jätte mysiga måndagsplaner så var det hem via duschen och såklart middag. Ligger nu absolut däckad i soffan och överväger vilket av mina två alternativ jag ska satsa på - sängen eller SOA...
Får fundera över den saken några minuter ännu tills jag samlat krafter nog att stiga upp. Hehe!

Underbart bra dag i alla fall, och det behövdes!

Kyss

Flyg för mig.

Inte för att förhasta mig, men idag låter sig visas som en riktigt bra måndag. Sovit bra fram till morgontimmarna (sen började de oroliga drömmarna) vaknade pigg, misslyckades med kaffet (jepp, igen) hade massvis med överlopps tid och inget stressande. Jätte trevligt sällskap på bussen och skolan har börjat bra. Alltså, jag är på gott humör!

Kommer hem först på eftermiddagen/kvällen någon gång, när jag hjälpt en kompis och funnit en lämplig buss hem.
Ikväll blir det att kolla serier med brorsan och kanske baka något hälsosamt men gott!

Kyssar.

Det är typ okej.

Minst sagt lång dag.
Hade knappt hunnit vakna innan jag fick slänga i mig frukosten (brunchen?), sminka mig och dra på den där tighta klänningen för att hinna iväg till storstan. Åkte runt halva Åbo för att plocka upp brorsan från en kompis och födelsedagsbarnet från sina träningar. Ätit massa pajer och tårta och druckit ett par koppar kaffe. Väl hemma igen vart det bara att byta om och släpa röven till gymmet för att träna bort all tårta. Haha
Nu snabbtsnabbt hem för att duscha innan jag tänker äta en enorm sallad med fisk, ägg, keso, paprika osv..

Imorgon är det skola igen så lugn kväll för min del!

Puss

För jag är ung, fri och full av kärlek till mänskligheten.

Sex. 
Jag kommer vara uppriktigt ärlig nu. Öppen på alla sätt och vis, jag kommer framhäva starka åsikter, där antagligen de flesta har en egen syn på ämnet, men det här är min blogg - här är det jag som talar. Respektera det. 

Jag har upplevt många olika former av sex, bättre som sämre, men aldrig har jag upplevt det som något skämmigt. Aldrig har jag funnit något att dölja i de samlag jag deltagit i. Jag finner det inget annat än normalt att finna njutning i form av samlag (närhet, sex, knulla...whatever) men samhället har en tendens att hoppa på en likt soldattrupper vid krig. Med alla svärd riktade mot en, som om det vore på liv och död. För är du 16 år, tjej, och har haft sex med någon (eller inte haft sex med någon men det trots allt ryktas så) då är du horstämplad. 

Är du singel har du väl rätt till att "ligga runt" utan att bli horstämplad,  anses billigare, mindre värd, mindre omtyckt eller ett offer för ryktets vägar?
Varför är det så få som finner sex som en normal tilläggsaktivitet i vardagen för njutningens skull. Närheten som så ofta saknas. 

Jag är horstämplad, antagligen för en väldigt lång tid framöver. Jag har legat med tre personer under mina 16 år. 
Jag är "lätt", "billig", "känslolös"... det bara fortsätter. 

Men varje gång för med sig något nytt. Varje gång har givit mig en ny, (oftast) vacker syn på livet. 

Så varför horstämplas unga tjejer (som jag) för att inte tiga till döden? Varför får tjejer inte höras, ses, finnas, eller visas för att få bestå som "en i mängden"? Jag är en bra människa. Visst har jag gjort fel, misstag i mänger och uttryckt mig utöver de normer som vårt lilla samhälle tillåter, men jag är i grund och botten en rättvis människa. Osäker, javisst, men jag vet vad som är rätt och fel, bra och dåligt.

Senaste två gånger jag varit med någon, spenderat mer än en kväll med någon, där känslor varit involverade och jag fallit för någon har allt slutat i totalkatastrof. Men får inte jag ha sex nu, bara för att jag väljer att stå på egna fötter i ett par månader? 

Jag faller lätt. För lätt, allt för jävla lätt. Varför? För jag väljer att se det absolut bästa i varje person. Jag faller för mänskliga personligheter. Jag faller för tron på ärlighet. Jag har bara hittat exemplar som visar sig vara för svaga för de krav jag må undvika, men undermedvetet ställa. 

Så jag kommer fortsätta falla. För det tar tio minuter för mig att finna skönhet i individ som individ. Jag kommer fortsätta ha sex, inte för att jag är lätt, utan för jag anser vissa människor förtjäna lite extra. Jag kommer fortsätta gå i tröjor som framhäver mer än anses nyttigt, för jag vill lova mig själv att aldrig göra enligt samhällets lagar för att passa in. Jag gör som jag vill. Det må föra med sig fler konsekvenser än jag kan ta, och vissa lär väl be mig att bara backa undan lite, men jag gör inte så. För jag vill tro på att det finns något bättre inom oss. Att vi alla ska våga kunna se genom dessa skepnader, släppa alla stämplar, rykten och påklistrade termer som förekommit under uppväxten för att inse att det inte är något konstigt med det. 

Sex är normalt. Kille eller tjej, du är varken lätt, hora eller mindre värd för att du ser sex, närhet och att umgås med flera som något normalt. 

Jag tror på kärlek till mänskligheten. 

Så nästa gång - tänk efter innan du horstämplar mig, tänk efter innan du vill påstå att jag är lätt, för jag är verkligen inte lätt, jag bara anser vissa människor förtjäna min närhet samt tid lite mer än andra. Och jag ångrar inte en enda gång!

Kyss.

Vårt samhälle består av farligt grymmare problem än vem och hur många jag eller någon annan legat med, fokusera på det istället!

Whore. ✌️❤Golden Gvrl ☾☼Untitledhttp://bebepingouin.tumblr.com/Untitled

Lite ensam ibland bara.

Sitter hemma och avundas alla som har sällskap ikväll. Hade inplanerad myskväll och långpromenad med brorsan, men han fick ändrade planer och åkte in till Åbo istället och spenderar helgen där. 

Satt några timmar och stirrade tomt ikapp SOA (kollat alla utgivna nu) och ifall klockan inte vore så mycket hade jag övervägt att ringa genom hela min kontaktlista på mobilen för att finna någon som vill hitta på något eller något som kanske händer i vårt lilla samhälle. 

Konstigt, konstigt att vara hemma en fredagkväll (första gången på flera månader), nyduschad uppkrupen i en urmysig soffa och lida av oroväckande rastlöshet. 
Jag har för mycket tid över att tänka tillbaka, tänka på dig. Du dyker upp i drömmarna under natten när himmelen lyser stjärnklart, vid gryningens absolut första minuter och vid soluppgång. Du dyker upp under de 45 minuter långa bussresorna två gånger om dagen. Du dyker upp under lektionerna och tar mig till en annan värld, en värld där allt är lite bättre. Du dyker upp under varje måltid, under varje dusch (ja, jag har försökt dränka dig i vattnets strålar) genom varje film och alla timmar spenderade framför datorn. Du dyker upp när jag ger mig på desperata försök att finna lite sömn, när jag försöker glömma dig för en kort sekund, ett par minuter, en timme eller två. För sanningen har överträffat mig, och saknaden gör mig illa. 

Jag kör själen genom plågsam misshandel när jag lyssnar till de låtar du visade, de låtar som påminner mig, visar mig tillbaka. Jag läser genom alla tiotusentals meddelanden. Varenda ett. Kollar genom alla 538 bilder. Gråter en skvätt, tittar ner i min snart tomma tekopp och försöker samla alla tankar för att plåstra om morgondagens ensamhet med planer jag fortfarande inte hittat på. Men hemma sitter jag inte!

Ensam, jag är lite ensam ibland bara, men jag mår nog bra ändå. 

Puss.

ps. Har du lika oplanerad Dag/kväll/natt imorgon kan du ju höra av dig till mig. För typ, det skulle göra mig rätt så glad!

Du kysste mig aldrig hejdå.

Usch. Allt vände ganska snabbt och varit riktigt förvirrad hela dagen. Svårt att hänga med i svängarna alltså. 
Sen påverkar ju nattens korta existens aningen också. Väl hemma åt jag en portion plättar (lyxmiddag haha) och kröp upp i brorsans soffa för att kolla sista episoderna av säsong 6 av SOA innan vi kör igång med säsong 7. 

Efter 50 minuter råkade jag somna dock och sov bort närmare två timmar, vaknade upp ur en av dessa drömmar man fruktar mest. En av de drömmar HAN är där och mentalt missbildar din syn på livet. Fyfan. En dröm bara, men tog lite för länge innan jag förstod att det verkligen var det. 

För att komma på andra tankar tog jag en lång dusch, reagerade på enorma allergireaktioner över hela kroppen, fick panik, stod och skrek i tio minuter, googlade "ebola symptom" och kunde lättat luta mig tillbaka. Jag kommer nog överleva. 

Blir lite mer SOA nu när vi väl har tid, och så lite plugg innan tidig läggdags. 

Skola 8-12 imorgon, efter det får jag se. 

KYSS.

 

Mysonsdag

Eftersom det var riktigt ruskigt väder igår, eftersom alla tisdagens problem löste sig (lika smort som salt i kokande vatten) och mitt humör nådde toppen stekte jag plättar till hela gänget (6 pers.) på 5 liter smet. Vi åt, skrattade och när brorsan tog en tvåtimmars tupplur mot kvällen fixade jag och Neela kvällsmat (tortillas) åt hela familjen, städade köket och kokade sedan te för att sitta en timme ute på terassen och bara prata!
En absolut perfekt onsdag.

Att somna var mindre lätt, och när klockan närmade sig en timme efter midnatt, jag fortfarande låg klarvaken och alarmet stod ställt på 05.20 trodde jag aldrig skulle överleva. Men vid liv är jag, på bussen, med en stor termos kaffe och inväntar en sextimmars skoldag.

Ikväll blir det gym om skjuts fixar sig, annars en långlänk/intervaller och ett tiotal magövningar.

Nu ska Vi göra torsdagen perfekt!

Julklappssäckar under ögonen.

Lider nog av kronisk trötthet. Av diagnostiserad rastlöshet, samt motgångar som kvarstår. Inte varit jätte bra dag idag, tyvärr, men finner en enorm jävla undangömd kraft att åka till gymmet, att pumpa blod, svett och tårar och känna kroppens fysiska styrka vara på absolut slutrakan när jag väl ställer mig under duschen igen här hemma och har bekymmer med något så lätt som att tvätta håret. Laddar vatten nu med jämna mellanrum och räknar ner de 60 kvarstående minuterna innan jag entrar den där trygga dörren till mitt lite speciella mentalsjukhus. Typ. Alltså idag rensar jag både ilska, energi och tankar. Plus den där knuten i magen som fortfarande kämpar emot.

Hörs imorgon när jag hoppeligen känner lite större livsglädje!

Kyssar

I wanna hide the truth

Vad säger man en måndag som denna? Vad säger man när natten varit fruktansvärt tom på sovna timmar. Och när jag väl lyckats somna, lämna tankarna om dig kvar i den vakna världen, bestämde du dig för att besöka mina drömmar med. Jobbigt, helt enkelt.
Det är orättvist, det är så orättvist och jag känner för ett av de där kraftiga slagen i väggen för att känna knogarna dra ihop sig innan de stilla omvandlas till röda, blodfyllda värkmaskiner. Men jag slår inte, jag är inte en av de som slår.

Efter två koppar kaffe och en energidricka flöt jag med genom dagen som ett osynligt moln på himmelen. Eftersom min drivkraft är odefinierad söker jag desperat efter något som skall fläta in mig i vardagen igen, men det enda jag egentligen vill är att du ska komma tillbaka. Ge mig en andra chans, eller vilken väg det nu går.

Kommande timmar spenderas i sällskap av vänner, och med god tur åker jag inte hem ikväll.

En vanlig måndag, men allt är annorlunda nu. Allt är annorlunda efter helgen.