Camillas

Kategori: Hästar

Lovar köpa dig en himmel och en evighet.

Denna tjej ska strax bege sig av till stallet, rida ut med Taaler och sedan blir det väl lite julpyntande i stallet, och städande i sadelkammaren.
Känns helt okej med lite frisk luft och att Taaler också får röra på sig lite, eftersom han inte blev riden igår. Sen kommer jag hem, hoppas i duschen och placerar mig här i soffan igen. Skönt med ett veckoslut man inte behövt göra något alls, och jag vet jag har rätt så många sådana, men helgerna är verkligen att ta igen alla korta nätter och bortslösad energi. För att vara i skolan just nu stressar upp mig så otroligt. Så mycket onödigt tjafs, irriterade blickar, skitsnack, åsikter och oljud, precis hela tiden. Så lugn och ro älskar jag verkligen just nu. 

Men tillbaka till ämnet.. Jag drar till stallet nu så får vi höras efteråt istället!

Puss

Här har du din chans att ta min hand.

Att jag slängde hela burken med sköljmedel i golvet två minuter innan jag skulle springa ner till postlådorna fick mig att svära en hel mening utan egentliga ord. Och att städa upp det nu efteråt, när det runnit över halva golvet, då räcker det inte ens att svära. Men mina fingrar doftar himmelskt nu!

Ridningen var okej. Har väldigt sjuk svanskota (fråga inte..) och en hel timme i enbart korttrav var kanske inte det skönaste. Synd också att vi började samarbeta först under de fem sista minuterna, haha. Men okej ändå. Och Samppa än en gång. Sen satt jag med Kreetta och hennes finafina valp på vår terass och pratade och gosade och delade av all vår kärlek.

Nu stänger jag ner alla onödiga flikar, lägger på musik, och tar tag i provet. Usch.

Vi hörs efteråt!

Hehe

För du stal mitt hjärta!

Ibland, när man verkligen känner sig så oälskad och ensam som det bara går, då behöver jag Taaler mer än någonsin.
Och kolla på honom, det finaste trollet som finns, småfet, klumpig, matvrak och lockig päls.
Idag var han verkligen överbusig och supersöt. Ni förstår inte, ni kommer inte förstå, men jag flinade som ett fån helt för mig själv.

Tog det bara lugnt skrittade på i mörkret bara, och han kändes alladeles otroligt trygg.

Ingenting i mörkret.

Ni vet när man tappat känseln i fingrar och tår, när låren brinner, magmusklerna krampar och lungorna vill sluta andas, SÅ JÄKLA KALLT VAR DET!
Efter den ridturen önskade jag vara död. Vi skrittade  i alla fall ut på lång tygel. Det som trots allt var skönt är väl att han var väldigt stressad och stirrig av sig vilket betyder att jag jag fick prata på lite hela tiden och slappna av och ordentligt. Ja, han är verkligen rädd i mörker och speciellt om vi är ensamma.
Och rider jag ut ensam brukar jag flyga iväg till en helt annan planet, så helt okej ändå. Efteråt fick en ett gosigt täcke på och in i boxen och tugga på höet.

Hemma tog jag en lång varm dusch och värmde både lasagne och glögg till middag.

Nu sitter vi och kollar den klassiska självständighetsbalen som inte är en bal i år, men fina klänningar som alltid.

Mys.

Vi går vår egen väg.

Verkligen taggad, men på samma gång vet jag vad som väntar när jag kommer fram. Jo, jag pratar om stallet.
Ska åka dit nu och fixa till ponnyn och sedan skritta ut med honom. Imorgon ska jag försöka på något lite jobbigare, typ på plan och så. Men idag får vi bara ta det lugnt. Han har även fått broddar under skorna nu så det är benskydd och boots som gäller, urgh, och det i sin tur betyder att det kommer ta en halv evighet att tvätta av hans ben. Mhm. Men vad gör man inte för de man älskar! Har saknat honom så, och känns som en evighet sen sist. Gosiga pålle. Hörs sen!

En himmel på vår jord

Iiiih, hur mysigt att få vara barn igen? Även om man frös fingrarna av sig så var det dunderkul att rida småponnyn barbacka och leka en massa lekar. Ni vet lekar man lekte när man var liten men på häst. Spegeln, nata, underhökensvingarkom osv... Så jäkla coolt att det inte är sant heller.
Efteråt tog vi in resten av hästarna, bytte till gosiga innetäcken åt pållarna och värmde fingrarna under varmt rinnande vatten.

Annars inte mycket. Känns faktiskt som en riktigt lugn dag för en gångsskull.Så ska lägga på ett avsnitt SOA och njuta av kvällen bara!

Puss

Vad vi saknade medan vi älskade.

Ja, vad ska man säga, skitig ponny och lugn skrittur. Är hungrig så magen bara skriker efter mat, och kallt har jag också. Stod även och gosade lite med lillen (som inte är så liten mera) för att få lite besvarad kärlek. Haha ;) Hade först tänkt stiga på här, men en hel del överloppstid så går upp till byn istället innan bussen går. Ni vet att ni är bäst va?

Bara andas ut.

Känslan när man lyckas, den var så tätt inpå mig idag att jag till och med kände av den. Känslan när något går precis som man vill. När jag läste att jag även idag ska rida Samppa, kände jag för att smyga ut ur stallet och springa hem. Ni vet när det verkligen känns hopplöst jobbigt. Men på med sporrar (haha, typiskt jag hade lämnat hemma mina idag, så lånade Saras) och upp i sadeln. Och wow alltså, de där sporrarna gjorde SÅÅHÄÄÄÄR stor skillnad. Han gick så himla fint! Hittade en mysig arbetstrav och han gick verkligen fint i form. Och fick (tihi) sitta HELA timmen i kort trav. älskar.

Planen är så hård nu innan snön kommer så vart endast arbete i trav idag, och jag är nöjd, verkligen nöjd. Livet känns plötsligt lite bättre igen.
Imorgon är sista träningen inför innebandyn, och jag bestämde mig att gå dit, känna efter och sen får vi se om jag åker med eller inte. Det känns inte så bra, inte nu, inte efter allt som varit sista dagarna. Men åker jag får jag träffa Tyra, och det skulle nästan vara värt det, för oj så jag saknar vår vänskap vi en gång hade. ♥

Har duschat, hängt upp mitt byke och sitter nu och stirrar tomt in i skärmen. Den där uppsatsen som ska lämnas in imorgon, som alla har fått gjord under lektionerna, har jag inte ens börjat på. Stirrat tomt i timmar, ingen inspiration. Iiik. Så dags att fokusera.

Håll dig varm i vinter!

Det här är hästinspirerat, men kan ju vara bra att läsa i alla fall!!

Vintern är en alldeles underbar årstid att rida ut och vara långa dagar på stallet. Men det slutar oftast med ihjälfrusna tår och fingrar, och konstant flunssa. Så här har ni några goda råd för att hålla dig och hästen varm i vinter utan att lägga ner alla dina pengar på ny utrustning.

  1. Det allra bästa tipset är lager på lager. Speciellt när man rider. Att ha en tröja och en jacka funkar inte bra. Lägg istället ett linne, långärmad, fleece, och sedan jacka. Innan ridning är det oftast kallt och då gäller det att hålla alla kläder på, men medan du rider är det bra att kunna ta av jackan, men ändå inte frysa ihjäl. Och sedan kunna lägga på igen. Ja, ni förstår.
  2. Största problemet är väl fingrar och tår. Och rider man mycket ut på lugna promenader lönar det sig faktiskt att köpa vinterskor, det finns hur billiga som helst på vanliga större butiker, och även i billiga ridaffärer. Rider man mycket inomhus så funkar det dock att använda vanliga ridskorna och istället ha dubbelpar strumpor eller yllestrumpor! Benvärmare är även bra att dra på sig, håller värme väldigt bra.
  3. Mössa under ridhjälmen är väldigt opraktiskt, därför använder jag pannband som värmer öronen, men ändå ryms med hjälmen på. De behöver inte ens vara särskilt tjocka. De billigaste kostar allt mellan 10-50 kr (1-5 €) och finns i vilken butik som helst skulle jag säga.
  4. Hästens värme beror ju väldigt mycket på ras osv. Men ett täcke över bakdelen medan man rider är bra ifall det är kallt ute. Man kan även använda en helt vanlig filt. Rider man barbacka så är det även bra till att ha runt sig själv. 
  5. Sist men inte minst, 10-15 minuter extra borstande med gummisocka eller hårdare borste får igång blodcirkulationen och gör att hästen inte fryser under ridpasset eller speciellt när man skrittar ut!


Tryck på bilderna för att komma till produkterna

Nu ska vi nå gränserna.

Denna tjej ska släpa sitt feta arsel ur soffan och klä på sig nu så hon kommer iväg till stallet nu. En ponny som ska ridas, och jag hoppas det går lika bra som igår! Ska försöka mjuka upp han åt vänster, eftersom jag märkte hur otroligt stel han vart ditåt. Så lösgörande arbete och mycket volter, skänkelvikningar och galoppväxlingar. Vi får se hur det går. Pampadam*.

Hörs sen! Flört

Älskade tjockis. ♥

Gått i tusen bitar.

Denna tjej har inte haft en bra dag. Först en massa supertråkiga lektioner och jag kände att jag skulle flippa vilken sekund som helst.
Innebandyträningen gick åt ****, och det tar jag inte upp här, eftersom det är inom laget och tas upp på måndag. Men kommer det inte funka då tänker jag hoppa av, inte för min skull men för deras, så får de göra det till en kul grej istället. Luciaträningen var okej ändå, gick mest genom låtar, valde låtar och sjöng låtar, haha. Sen åkte jag till stallet, fixade min underbara prins och så red jag och Christel ut en sväng runt byn innan vi red genom på plan. Så riktigt effektivt arbete, även om Christel red själv idag och inte höll timme! Jag hade det enkla tränset eftersom jag endast hade planerat rida ut, men han hade så mycket energi för en gångsskull så såklart ville jag se om vi kunde komma någon vart i dressyren, och först bet han bara fast, vilket han alltid gör på det bettet, menett litet råd från min ridlärare bara och så bytte vi spön med varann och det satt sig. Vi är där precis där jag vill vara. Han bjuder jätte fint, rider upp sig själv och lyssnar på minsta lilla. Älskade häst säger jag bara. Efteråt pussade jag på honom en massa, och så fick han på sig ett gosigt täcke över natten. ♥

Men det fortsatte hemma, så här sitter jag på mitt rum, men en tallrik mandariner och plommon. Men bäst så, kanske det är bättre imorgon när jag vilat ut lite. 
så håller mig för mig själv.

  
Ser nästan ut som jag lagt lite silvershampoo i Taalers man också. haha! Skrattande 

Ge mig hela dig.

En total jävla katastrof. Ridtimmen alltså. Så otroligt dåligt det gick, red Samppa, en häst, smal som en korv och totaldöv för både skänkel och spö. Jag vill döda honom, och jag ville döda mig själv. Han har ett litet lama-beteende, som en kamel liksom. Och jag hoppas jag aldrig behöver sätta mig upp på den hästen igen. Aldrig. 

Stod i duschen ett bra tag idag också. Lyckades få benen rakade medan jag hade silvershampot i håret, och så bara stod jag där, som jag alltid gör. 

Nu få lite mat i magen. Imorgon är en riktigt lång dag med skolgymnatik (tagga innebandy så jävla hårt för en vecka så är D-dagen här), luciaövning, rida ut Taaler och även gå en lång prommis på kvällen. Lyx. 

  

Jävla skitväder.

Verkligen inte vädret jag vill ge mig ut i för en lång ridtimme. Och ännu värre köra dit och tillbaka. Även om jag är väl bekant med uttrycket "finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" så är det inget kul att försöka få något gjort i det här vädret. Planen är alldeles lerig och mjuk, och man får hela tiden hålla koll att hästen inte faller omkull under en, man ser ingenting, dyngsur och eftersom man blir varm och svettas under passet så fryser man ihjäl efteråt. Så är ju hästarna förstås smutsiga, våta och benen är leriga upp över knäna. Usch! 

Men inte gnälla mer än så, haha, iväg till stallet bara, och hemma kan jag sedan ta en lång varm dusch.

Puss.

  

Du får mig att hitta upp från diket.

I ridsporten gäller 110% fokus på just precis det man gör just då. Du måste ge hela dig in i spelet och fullständigt helhjärtat. Och det är just det jag älskar, att det är MITT val att få koppla bort, trycka undan och låsa in, att det är mitt val om jag vill göra det hel- eller halvhjärtat. Mitt val om jag vill att det ska gå bra. För du måste ge allt, hela dig både fysiskt och psykiskt. Och det är mitt sätt att komma bort. Mitt sätt att för ett litet tag inte behöva finnas. 

Och idag hade jag min allra finaste prinsessa Kaisa att få göra det med. Och vi två, vi gör verkligen framsteg. Men vi gör det tillsammans. Och att hon surar när jag ska slänga sadeln upp på ryggen spelar ingen roll, en armbåge i bogen och en skarp blick och där står hon bara och grimaserar i luften sedan. Att hon ser spöken i alla knutar är bara en liten del av äventyret, men det får mig att faktiskt koppla om till kemin mellan oss. Inget annat får finnas där, inga andra tankar, inga andra känslor. Ingen ångest, ingen ilska, ingen bitterhet, inget sprudlande bara just då, just där och kemin mellan mig och hästen. 

Min älskade prinsessa. ♥

Ja, hennes boxdörr är rosa! :) 

Ridtimme!

Lugn skoldag. Ska snabbt byta om och sedan blir det ridtimme. Ihjälfrusen är jag också, men varm bil att åka i, så kanske man får upp värmen lite. 
Hoppas det går bra idag, det behöver jag faktiskt, och hoppas det är roligt fram för allt!

Detta inlägg blev sådär äckligt kort eftersom jag tidsinställt ett par långa åt er, så kolla in om en timme eller två igen!

Puss

  

Älskade ponny.

De enda skorna jag fick på mig var crocs, så att sedan försöka få hästen ur hagen utan att bli genomdränkt i lera var nästan omöjligt. Men jag är ju jag, så jag gick på utsifan av hagen och ledde honom över stängslet. Sedan var det en ordentlig genomgång igen, tvätta, borsta, skrapa, borsta, tvätta lite till, damma av och tränsa. Och fick ju förstås rida barbacka, eftersom jag hade crocs och de går ju inte genom stigbyglarna. Haha :) En skön promenad runt byn och sen en massa pussande innan jag släppte ut honom i hagen för att äta! Senare i eftermiddag kommer dom tyvärr måsta avliva en gammal häst på stallet, så var lite dyster stämning och så. Men jag förstår. 

Blir heller inget farsdagskaffe eftersom farmor helt enkelt inte orkar. Hon har bättre och sämre dagar, och idag var helt enkelt inte en bra. Så vi stannar hemma istället. 

Träning.

Det var innebandy på gymnastiken. Gillar. Tränade faktiskt inför innebandyturnering som hålls för hela åboland eller något i den stilen om några veckor. Varit med flera år tidigare också, inte för att vi skulle vinna, men en rolig grej. Spelade som en kung och vi höll oss jämnt mot killarna till och med. jag må vara lite hårdhänt men vem bryr sig. Min tånagel sprack upp hela vägen också så kommer falla av tror jag, men tänker inte dra bort den än. Nu ska jag gå till stallet och rida ut på min favoritprins. Kommer inte rida honom på över en vecka nu, haha, och ja (!!) jag kommer sakna honom. Men vi hade en lyckad ridtimme i onsdags och jag tänker stanna kvar extra länge och pussa på honom och hänga fast mig runt hans hals och släppa en tår eller två och sedan lägga på ett mysigt täcke på honom. Det är kärlek. 
Så lovar höra av mig när jag kommer hem ;) 

 

Dagens ridpass

Idag fick jag rida Dali, den finaste svarta D-ponnyn som finns. Till en början var jag verkligen självmordsbenägen. Han var alldeles döv för skänkeln och bara drog inåt hela tiden, och jag hade verkligen en krampaktig känsla i hand och arm och fick verkligen bara stanna och skaka av armen ett par gånger innan jag kunde fortsätta. När vi väl kommit igång med trav och så kändes han lite lättare, galoppen ville dock inte till en början. Han delade inte riktigt galoppen jämnt på bogarna och jag blev lite smånervös. Men det tog sig till slut och han jobbade faktiskt till sig en väldigt fin form!! Efter galoppen blev det åttvolt över hela planen och gud den ponnyn är fin alltså. Det var liksom riktigt riktigt bra. Jobbade så fint framåt och verkligen på tygeln. Kändes som en helt annan ponny mot slutet av timmen och jag var verkligen nöjd. Sen åkte vi hem och jag hoppade i duschen. Nu har jag messat en del med Casse ( Flört) och ätit varm korvsoppa. Kärlek! 

Det här med vaccin och träning.

Det här med träning efter vaccin, det hör väl inte ihop? Så känns det i alla fall. Men självömkan är överskattat, mamma har redan fått höra för allas del. Och vad gör man inte för en grymt lyckad ridtimme liksom? 

Så vad gjorde vid med prinsen idag då. Jo, först kom en våg av panik och tress över leran som låg intorkad i pälsen, överallt. Det blev en snabb men rätt så grundlig genomgång med vattenhinken och borstarna igen. Idag fick jag rida fullständigt utan skänklar. "Vad?" tänker ni säkert nu, men så är det. 
EN skänkel vid varje övergång, löd han inte på den (vilket han gjorde väldigt fint) var det spö direkt. Så jobbade vi. På stora voltar, på små voltar, på timglas osv.
Mycket böja också, UTAN skänklarna. Men det gick bra, fruktansvärt bra faktiskt! :) Härligt bra. Så jag kan ju vara nöjd och glad för min del åtminstone :)
Taaler kanske inte var lika glad, men idag rörde han sig verkligen själv, och jag är SÅ stolt över honom!

Och ska se om nån vill komma med nästa ridtimme jag har med honom så får vi lite nya foton tillsammans. :)

  

Ridtimme med favoritponnyn

Veckans ridtimme med Taaler är det som gäller nu! Denna vecka blev det tisdag&torsdag på Heidis stall, och onsdag&fredag på Christels stall, så lyx kan man väl allt säga. Och gissa om jag kommer sakna ridningen nästa vecka. För alla timmar på stallet är verkligen min medicin mot smärtan. Det har inte varit lätt dom senaste veckorna kan jag väl medge, och det är då jag verkligen behöver hästdoften, skit under naglarna, hästskötsel och svettiga ridpass. Men jag kommer allt överleva. För på Åland älskar jag vara!! Jaja, tagga ridtimme nu. 

Du är en häst gjord av stål!

Vilken ljuvlig känsla att få sätta sig upp på Oonas rygg idag och få känna på lite häststeg. Verkligen satt in mig i det här med ponnyn och när man är uppe på en riktig raket igen vill man inget annat än jubla av glädje. Fatta känslan liksom. Gick även riktigt bra faktiskt, i arbetstraven fick vi mycket beröm och jag kände själv hur hon verkligen jobbade under mig. I galoppen hade vi lite svårigheter att hålla oss lugna och verkligen samla en kort galopp, men vad gör det, skönt med en häst som har lite krut i baken :) Efteråt blev hon rätt så pigg och ville fortsätta och kändes mest som jag fick hänga fast mig i tyglarna för att få henne att inte bara rusa genom alla övningar, men timmen avslutades med lite timglas i kort trav. Sköntskönt. 

Nu har jag duschat och mamma har precis serverat mig middag, verkligen favorit! 

Dags för ridtimme.

Ser verkligen fram emot ridtimmen idag, eller alla tre faktiskt. Tänk tre ridlektioner under en vecka, sjukt lyx. Och fredagen såklart då jag ska skritta ut fina ponnyn en lång bit in i skogen. Blir underbart! Hoppas den är bättre än förra veckan, då vi var 7 personer på den lilla planen och skulle rida timme i skitvädret. Hälften av ungarna var alldeles nybörjare, och visst, dom får hänga där i ett hörn, men när de är i vägen och inte kan den simplaste regeln på plan för att undvika olyckor, då blir jag irriterad och arg. Men vi hoppas på det bästa såklart! :) Och så har det kommit en ny herreman till stallet som jag ska hälsa på och kolla vad det är för krabat, alla säger att han är en enorm bjässe. Hehe :) 

Haha, kolla vad liten Kreetta vart :') 

Jag har tagit mig så långt..

Läste en blogg tidigare idag och fick denna grymma idée! Så ska skriva in här hur långt jag kommit under ett år med ridningen (har ju ridit Taaler ca. 1 år nu så tyckte det passade rätt bra.) 


För ett år sedan..

◊ Hade jag noll koll på mina skänklar. Speciellt när jag red ponnyn, större hästar behövde jag skänklarna lite mera till och var därför inte riktigt lika dåligt.

◊ Jag visste verkligen inte vad form var, eller hur jag skulle göra för att det var rätt. Dock tyckte jag det var jätte viktigt. 

◊ Visste absolut inte vad jag skulle rida när jag red självständigt så drog alltid ut i skogen på terrängritter.

◊ Stod jag över en timme och skulle se till att allt var super rent och svansen helt utredd. 

◊ Var det högsta jag hoppat 50 cm.

◊ Var jag fortfarande rädd för vilda hästar som kan sparkas eller så. 

◊ Visste jag inte vad "hjälper" var.

◊ Hade jag aldrig vågat använda sporrar, hatade jag rida med spö och ville alltid ha ridväst.

◊ Hade jag aldrig den där korrekta vinkeln  och armbågarna nära sidan, utan händerna gled lätt långt fram. 

◊ Gjorde jag som jag trodde var bäst och rätt.

Idag..

◊ Har jag lugnare och mer ledande skänklar som jag använder endast när det behövs. 

◊ Får jag till och med Taaler i form efter hårt slit och tydliga hjälper. Känns verkligen inte viktigt eller påtvingat, det kommer när det kommer! Taaler är faktiskt inte lätt att få i form heller så jag kan absolut vara stolt för det vi lyckats med redan nu! 

◊ Planerar jag ofta upp ridningen innan (dock rider jag ju lektion också på Christels stall nu så blir oftast inte mycket planarbete andra gången.) 

◊ Fixar jag honom så ren som möjligt, och sköljer av benen när jag riktigt måste. haha :) 

◊ Har jag till och med hoppat 80 cm med Taaler, som inte hoppar bra alls. Ska sätta igång med bom- och cavalettiarbete snart så vi får avstånd fixade, och förtroendet tillbaka.

◊ Tycker jag om utmaningar och älskar lite småkryddiga hästar! 

◊ Har jag nästan full koll på mina hjälper, och använder dem väl rätt okej också. 

◊ Använder ALLTID sporrar med Taaler (vid planarbete), vill jag alltid ha ett spö med och min ridväst är gömd långt in i skåpet. 

◊ Börjar jag VERKLIGEN få hum på mina armar och händer.  

◊ Lyssnar jag, tar åt mig och fokuserar på kroppspråket mellan mig och hästen.